Den första bebyggelsen tillkom under 1700-talets stora sillperiod. Men likt övriga fiskelägen drabbades Flatholmen hårt när sillen försvann 1809, och flertalet invånare försvann då till fastlandet. Dock – några lyckas haka sig kvar, nya hus tillkom och vid slutet av av seklet bodde här ca 130 personer, som samtliga, bortsett från öns lärarinna och två handelsmän – var sysselsatta med fraktfart, fiske eller båtbyggeriverksamhet. På holmens varv byggde man fiskejakter och i hamnen låg tre storsjöfiskande bankskutor, där de emellanåt fick trängas med tre fraktfartyg om 385 dw. ton, bl a skonerten ”Marta” av Flatholmen, ett kring förra sekelskiftet välkänt namn utefter kusten. I skolhuset – uppfört 1909 – läste alla sex klasserna samtidigt och när det mörknade tände man fotogenlampor i salen.
Långt in på 1900-talet fortsatte Flatholmen att blomstra, nu med inriktning på snörpvadsfiske efter sill, och åtskilliga vadreparatörer etablerar sig då på ön. Under hummerfiskets högsäsong har även öns skaldjurshandlare bråda dagar – fångsterna köps upp direkt vid Pater Nosterskärens hummergrund och sänds vidare till destinationer landet runt.
På 1930-talet bodde här fortfarande ett hundratal personer, f ö då bildande landets minsta municipalsamhälle, och öborna höll sig ännu väl framme i konkurrensen på fraktmarknaden, bl a med skonarna ”Nordia” och ”Ingo”. Men avfolkningen började nu bli markant, handelsbodarna slogs igen, skolan drogs in och på 1970-talet packade öns sista bofasta – syskonparet Vilhelm och Ester Eriksson – ihop sina pinaler och flyttade till Rönnäng.
När de lämnade hade elektriciteten ännu inte hunnit anlända till ön och någon reguljär båtförbindelse med omvärlden hade man heller aldrig haft.
Som förebild för miljöskildringarna i ”Rosen på Tistelön” - Emilie Flygare-Carléns bok från 1842 – har Flatholmen tagit sig in i litteraturen. Det är nämligen bland dessa holmar och skär som Emilie för sin inre blick sett smugglaren Haraldsson smyga omkring i sin båt på ständig flykt undan jaktlöjtnanten Arnman och hans ”kustroddare”, eller tullare med dagens beteckning. Boken var baserad på en faktisk händelse och en av sin tids mest lästa
Längs Tjörn är StSS skärgårdsguide från start till mål med fakta och skrönor om 60 öar, orter och skär. Hämtade ur boken ”Längs kusten i Bohuslän”och redigerade för Tjörn runt av bokens författare Ted Knapp - följ med på en fördjupad upplevelse av Tjörn runt här nedan!
