Om Gabriel och hans fru berättar skrönan, att de en bister julkväll får höra det banka på dörren, och när de öppnar slinker en liten våt, frusen och trasig trollunge in i stugan. Goda människor som de är låter de trollet värma sig vid härden och ger det dessutom eld i en kruka, att ta med hem till sin håla. Dagen därpå infinner sig trollets mamma på gården och skänker dem som tack för deras vänlighet ett får, vars ättlingar än i dag kan särskiljas från alla andra – de är nämligen vare sig vita eller svarta, kälkeröfår är alltid grå.

Han lagade sin egen mat, kärnade smör, ystade ost och var även i övrigt en händig man , som utförde allehanda snickeriarbeten i traktens gårdar. Därtill en gudabenådad historieberättare och glad speleman, flitigt anlitad på fester Stigfjorden runt. I över trettio år bodde han på Kälkerön, en glad och positiv eremit, som bl a inspirerade Kar de Mumma och Stig Järrel till det på sin tid mycket populära radioprogrammet ”Enslingen på Johannesskäret". Viktor gick bort 1976, åttioett år gammal.